Hoppa till innehåll
Hem » Företagande och näringsliv

Företagande och näringsliv

Arvika Kommuns näringslivsklimat har fått betydande kritik över de senaste åren, vilket bl.a. framgår i Svenskt Näringslivs rapport som utkom våren 2021. Här berättas det framför allt att det finns ett missnöje med hur Arvika Kommun aktivt jobbar med service och dialog, samt attityder till och för sina företagare i kommunen. Det finns även andra rapporter som bekräftar att kopplingen mellan resurser och kvalitet ofta är svag inom kommunsektorn. Kommunens service och dialog har fått betyget ”godtagbart”, där ”bra”, ”mycket bra” och ”utmärkt” är parametrar över ”godtagbart”.

Är det OK? Nej; det tycker inte vi och det här vill vi göra någonting åt inom Arvikapartiet. Näringsklimatet och den dialog som finns i Arvika idag är en enda vit fläck på kartan.

Arvika sämst i Värmland på det sammanfattande omdömet gällande företagsklimatet.

I Arvika har det under många år invaggats i någon slags tilltro till att de stora industrierna i staden ”skall” gå i bräschen och skapa anställningar till befolkningen, vilket självfallet är guld värt om det går och fungerar. Det är i och för sig inte så konstigt, eftersom Arvika indirekt är sprunget ur en tung industrialisering och det har skapat den fina stad vi idag har. För att forma framtiden måste du förstå historien.

MEN. Tidens tand kräver mer än någonsin att samma typ av jobbtillfällen erbjuds som de ”alltid gjort”, samtidigt som de ”nya” drivande företagen i Arvika Kommun söker fördjupad kunskap hos sina nyrekryteringar, vilket också indirekt driver på hur utbildning och skola kan anpassas framåt i kommunen. Vi måste hela tiden vara på tå för att se hur omvärlden skruvas från dag till dag. När då samtliga rapporter kopplat till näringslivsfrågor och Arvika envetet berättar en sak. Det saknas kreativ höjd och aktivt genomförande av att säkerställa en utökad, djupare dialog, bättre service och lyhörd attityd till att starta företag. Kort och gott hjälpa och underlätta för de som vill skapa egen försörjning och framåt kanske också blir en gedigen arbetsgivare för kommunen. För att lyckas med detta anser vi inom Arvikapartiet att två saker borde säkerställas snarast;

Punkt 1 – det som Arvika Kommun idag kallar för Näringslivslotsen, dit entreprenörer/innovatörer skall vända sig till för att få ”stöd” i olika frågor för att ta sin tanke och sitt kommande bolag framåt består av en samlad skara av kommunala tjänstemän som själva inte har startat ett eget bolag som drivits under ett antal år. Det kan inte vara en styrka, utan är en stor svaghet enligt oss. Vårt förslag är att Näringslivslotsen omvandlas till ett Näringslivssamråd, där företagare i bygden och inom kommunen får vara delaktiga som en resurs.

Punkt 2 – vi vill säkerställa en proaktiv ”enhet” som skall ses som en möjliggörare och genomförare, dit företag kan vända sig till för att få stöd, råd för att kunna starta och driva sitt företag. Det skulle främja utvecklingen av företagen i vår kommun. Den skall vara rikligt informativ och en katalysator för de som vill skapa sin egen försörjning. Många företagare som vi varit i kontakt med berättar att det är en ohygglig nivå av administration som skall benas ut, innan du ens kan säkerställa intäkter via företaget. Här måste kommunen bli mer proaktiv och lösningsorienterad. Idag är det många som backat att expandera på orten pga. tillkrånglade regler gällande detaljplaner och bygglov som hellre fäller än friar. Lyhördhet måste vara ett ledord.

Enheten skall ge den information som ett företag kan komma att behöva i alla aspekter. Enheten skall ha en driven, utåtriktad samordnare/koordinator som kan förse de potentiella företagarna, men också de befintliga företagarna med:

  • Rak kommunikationslina och kontakt till bygglovsenheten och mot samhällsbyggnad.
  • Kontaktperson från miljöstaben som kan informera om allt som behövs för att driva en verksamhet som har med exempelvis livsmedel och klimatanläggningar att göra.
  • Kontaktperson som kan informera om alla avgifter och taxor som ett företag ska betala till kommunen.
  • Kontaktperson som kan informera om vilka handlingar som krävs då man gör ansökningar till länsstyrelsen eller lantmäteriet som ett exempel.

Arvika Kommuns nya Näringslivssamråd skulle kunna samverka med samordnaren/koordinatorn för enheten, då detta utvecklar kommunens näringsliv med fler som konkret springer för ett bättre Arvika. Då kan vi underlätta för nuvarande gruppering som jobbar med näringslivsfrågor. Tillsammans kan man då stå sig än starkare.

Vi måste skapa en varaktig funktionsenhet och värna om dessa. En grupp som blir alltmer attraktiv för de som ”nyrekryterar” inom Arvika Kommun är de s.k. hemvändarna. De som säkerställt den första dryga halvan av sitt liv ”utomsocknes” och som nu i vuxen ålder väljer att flytta tillbaka hem till den trygghet som Arvika som stad erbjuder, MEN som själva känner att de måste kunna skapa sin egen tillvaro och försörjning. Då måste hela samhällsstrukturen fungera.

Den demografiska utmaningen som kommunerna står för framöver är tuff, men möjlig att leverera in på. Svenskt Näringsliv berättar, i sin rapport ”Mer värde för skattepengarna i kommunerna” (släppt juni 2021), och den är tydlig, att företagen är beroende av en väl fungerande kommunsektor och kommunsektorn är för sin finansiering beroende av ett näringsliv som växer och utvecklas.

Här tycker vi inom Arvikapartiet att Arvika Kommun kan göra bättre ifrån sig och alla indikationer och rapporter berättar detta.

Vad krävs mer konkret än ett nytt Näringslivssamråd och en ny aktiv serviceenhet gentemot företagarna?

Jo, vi behöver vara servicefokuserade gentemot företag i vår kommun. Vi behöver också vara lyhörda för de företag som verkar utanför kommunen, men som vill satsa i Arvika. Genom årens lopp har Arvika Kommun varit svaga på att lägga örat mot rälsen och ”lyssna” av vad den potentiella investeraren vill. Såväl Thon-gruppen (Charlottenberg), som Selma Spa (Sunne), som IKEA (Karlstad) m fl har varit på gång till Arvika, men ingen av dessa fina varumärken har satt bopålar i Arvika av olika anledningar.

Vi inom Arvikapartiet tror kort och gott att det handlar om okunskap, rädsla och svårt att ta aktiva, konkreta beslut i skarpa lägen. Det är rimligt att anta att den offentliga ekonomin får det tufft framöver efter pandemin och då lär också den kommunala sektorn får stora bekymmer med minskade bidrag. Då måste det finnas en tydlig beredskapsplan för det också.

Slutsats:

Allt ovan bottnar i att företagarna är beroende av ett sunt företagsklimat inom kommunsektorn. Det är för krångligt som det är idag och Arvika Kommun är långt borta från händelsernas centrum. En väl fungerande kommunsektor kopplat till näringsliv är ”i händelsernas centrum”. Den går inte att stå på perrongen när tåget åker förbi. Med en konkret kraftansamling för befintliga företagare och potentiella företagare kan vi med garanti se såväl en expansion av befintliga företag och nya nyfikna potentiella företagare som ”vågar” be om hjälp om den är synlig, proaktiv och lyhörd.

Vi måste prioritera upp näringslivsklimatet i Arvika. I nuläget är den politiskt sett en enda stor vit fläck. Så kan vi inte ha det.