Hoppa till innehåll
Hem » ARVIKAPARTIETS RÄTTSPOLITISKA AGENDA

ARVIKAPARTIETS RÄTTSPOLITISKA AGENDA

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika
rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick
och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna”

– Regeringsformens portalstadgande lydelse

I sista stycket av bestämmelsen regleras den s k legalitetsprincipen. Denna utgör en förutsättning för upprätthållande av demokratin och betyder att alla offentliga organ – såväl statliga som kommunala – har att följa lagarna i sin verksamhet. Arvika kommun har i en del uppmärksammade sammanhang haft svårt för att följa lagarna i sin verksamhet utan hänfört sig till mer pragmatiska lösningar av rättsliga frågor eller till rent av ”eget hittepå”. Skandalen med överförmyndarnämnden och överenskommelsen mellan partierna om frångående av kommunallagen när det gäller ersättare i kommunstyrelsen utgör tydliga exempel på detta.

Även överförmyndarnämndens rutin att diskvalificera vissa personer från ställning som ställföreträdare åt utsatta huvudmän har visat sig vara olaglig, vilket också Förvaltningsrätten konstaterat i ett avgörande som vunnit laga kraft. Ett annat och mer skrämmande exempel är det som framkommit i boken ”Berättelsen om Kevinfallet” om det sätt på vilket socialtjänsten i Arvika agerade mot de båda bröder som efter drygt 20 år blev oskyldigförklarade för mord på Kevin. Detta fall är extraordinärt såtillvida som att Arvika kommuns socialtjänst verkar ha medverkat i polisiära sammanhang där man mycket väl kan anse att bröderna utsattes för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och detta helt i strid med det absoluta förbud mot tortyr som föreligger enligt europakonventionen och Regeringsformen. Även i efterförloppet till polischefens skyldigförklaring av bröderna på en presskonferens år 1998 verkar Arvika kommuns socialtjänst ha hittat på egna regler och ingripit mot bröderna och deras familj helt i strid med oskuldspresumtionen enligt europakonventionen och i strid med konventionens regler om skydd för privat- och familjeliv. Insikter hos Arvika kommun om legalitetsprincipen hade kunnat förhindra socialtjänstens felaktiga och laglösa agerande mot bröderna och deras familj. I efterförloppet, i nutid mer än 20 år senare, har inte kommunen kunnat åstadkomma en ursäkt till familjen för sitt agerande, ett tydligt tecken på oförmågan att ta ansvar.

Arvikapartiet vill verka för att Arvika kommun tillförs insikter om legalitetsprincipen och respekterar denna princip på alla nivåer i sin verksamhet.

Legalitetsprincipen knyter an till konstitutionell rätt och det gör även frågor som berör rättigheter enligt europakonventionen och Regeringsformen, vilka regelverk utgör grundlag i Sverige. Europakonventionen innehåller en katalog av mänskliga rättigheter, vilken delvis också återfinns i Regeringsformen, En viktig mänsklig rättighet enligt europakonventionen, som dock inte återfinns i Regeringsformen, utgör det s k egendomsskyddet där envar är skyddad mot ingrepp från det allmänna (d v s även från kommuner) när det gäller respekt för privat äganderätt. Det är fastslaget i en lagakraftvunnen dom från Värmlands tingsrätt att Arvika kommun kränkt denna rättighet när överförmyndarnämnden godkände ett ogiltigt testamente till men för en huvudman och med ekonomiska skador för honom som följd. I detta fall blev Arvika kommun för övrigt förpliktad av tingsrätten att utge skadestånd till huvudmannen samt även att utge ersättning för höga rättegångskostnader. Den tjänsteman som på överförmyndarnämndens vägnar fattat det olagliga beslutet blev också åtalad för tjänstefel.

Sedan mitten på 2000 – talet har europakonventionen och även Regeringsformen fått ett rejält genomslag i rättsskipningen i Sverige såtillvida som att Högsta domstolen tillskapat flera prejudikat där svenska domstolar fått möjlighet att döma ut skadestånd till enskilda när staten och även kommuner kränkt konstitutionella rättigheter. För några år sedan blev också Högsta domstolens praxis i dessa frågor kodifierad genom nya regler i skadeståndslagen. Risken att få betala skadestånd är alltså påtaglig för en kommun som inte iakttar konstitutionella rättigheter och därigenom åstadkommer skador för enskilda.

Arvika kommun verkar vara helt omedveten om det ansvar kommunen har i en konstitutionell kontext. Detta är ett missförhållande och ett lämpligt sätt att råda bot på detta missförhållande är att kommunen knyter till sig kvalitativ juridisk kompetens; till exempel genom att anställa en kvalificerad kommunjurist.

Arvikapartiet vill verka för detta.

Sammantaget vill Arvikapartiet levandegöra den konstitutionella rätten hos Arvika kommun – och då särskilt legalitetsprincipen – i syfte att öka rättssäkerheten för kommunens innevånare. Situationen är inte – och har aldrig varit – sådan som Olof Palme och socialdemokratin en gång på 1970-talet utryckte; nämligen att europakonventionen och europadomstolen är en lekstuga för personer som hävdar konstitutionella rättigheter och tillhåll för rättshaverister. Istället utgör dessa rättselement fundamentala grundstenar för att garantera rättssäkerhet i den verksamhet som bedrivs av det allmänna, däribland av Arvika kommun.

Ytterst handlar det också om att upprätthålla demokratin.