Hoppa till innehåll
Hem » Skola och utbildning

Skola och utbildning

Skola och utbildning

Arvikapartiet kommer sträva efter att skapa en likvärdig och högkvalitativ verksamhet på samtliga skolor i Arvika. Arvikaborna ska ha rätten att få välja skola men vi strävar mot en situation där Arvikaborna inte ska behöva känna ett behov av att göra det – då samtliga skolor ska ha högsta tänkbara kvalitet. Arvikapartiet skulle önska att skolan styrdes av staten, så till vida att alla kommuner i Sverige hade en likvärdig skola, där inte enskilda kommuner kunde spara kostnader för skolan.

Foto Remy Brändefalk Arvika


Vår skolpolitik i punktform:

  • Mer resurser till skolan.
  • Avlasta lärarna genom fler kollegor men även annan skolpersonal såsom elevassistenter och skolassistenter (som ex. ”skolmorfar” eller assistent till lärarna för enklare administrativa uppgifter).
  • Politisk attitydförändring gentemot våra skolor (styrande ska hörsamma när lärare, elever och övrig personal uttrycker önskningar angående utveckling och sakfrågor).
  • Långsiktig planering av skol- och förskoleplatser (modulklassrum som kvartår efter flera år är ett misslyckande i planeringen).
  • Erbjud skolskjuts till de elever som är i behov av det oavsett skolform.
  • Fritidsplatser, som idag är upp till 12 år, bör istället individanpassas.
  • Politiken ska skapa förutsättningar för skolan att kunna utvecklas kreativt, men med politikens granskning.
  • Sommarskola för alla som behöver (ex. läsa upp sina betyg, trygghet, läsa ikapp).
  • Undersöka möjligheterna att skapa nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) på kommunens gymnasieskolor i ex. fotboll, basket, ishockey eller motorsport.
  • Ett bredare samarbete med Musikhögskolan Ingesund och kommunen.
  • Landsbygdens skolor ska bevaras


Extra resurser och personal till skolan

Skolan är inte en isolerad ö från samhället. Många av skolans problem beror inte enbart på skolpolitikens utformning. Skolan påverkas av det samhälle den är en del av.  När sociala problem i samhället och ohälsa ökar tycks det finnas en indirekt förväntan från makthavare att lärare ska vara kapabla att, utöver sitt läraryrke, exempelvis också agera socialtjänst, psykolog, förälder och polis. Istället för att utöka skolans personalstyrka för att kunna bemöta de behov som uppkommit tenderar politiker att hellre utöka antalet arbetsuppgifter för de redan anställda. Situationen blir givetvis ohållbar. Resurser för att möta dessa behov behöver tillsättas i skolan.

Arvikapartiet är därför öppna för att utöka skolpersonalen med den kompetens som nuvarande situation kräver, detta i syfte att avlasta lärarna så de kan fokusera på sina primära arbetsuppgifter.

Det ökade trycket på lärarna vittnar om att det inte bara krävs fler lärare, det krävs även andra typer av personal i skolan som kan komplettera och avlasta den redan existerande personalstyrkan. Det kan röra sig om fler kuratorer, elevassistenter eller fritidsledare som kan gå in och komplettera de samhälleliga sociala behov som skolan inte är isolerad ifrån.

Vissa elever kanske inte har närvarande föräldrar på hemmaplan och därför svårare att klara sin utbildning jämfört med elever vars föräldrar varje dag sitter och hjälper sina barn med läxorna. Skolan måste vara kapabel att kunna möta varje individ med en fungerande strategi för dennes utbildning. Läxor ska inte användas av skolan för att hinna de mål som är uppsatta (för mycket läxor startar ohälsa och stress i tidig ålder).

Arvikapartiet ser till skolans och kommunens bästa och är beredda att göra vad som krävs för att höja skolkvaliteten genom att stärka varje elev. Där särskild hjälp behövs ska resurser sättas in.

”Hjälp till självhjälp” – Låt eleverna lära sig praktisk psykologi
Arvikapartiet är öppna för att eleverna ska kunna erhålla kurser i praktisk psykologi, alltså inte läran om psykologi, dvs vilken psykolog som teoretiserade kring vad. Vi vill istället se att skolan kan erbjuda hjälp till självhjälp i form av ökad förståelse för hur människans psykologi fungerar, hur man kan hantera stress eller hur man strukturerar sina studier på bästa sätt. Den typen av kunskap skulle öka varje elevs förståelse för sig själv och för andra, något som skulle stärka både folkhälsan och resultaten. Detta för att motverka den psykiska ohälsan.


Långsiktighet

Behovet av politisk attitydförändring och långsiktig planering av skol- och förskoleplatser. Det behövs en långsiktighet för våra skolor. Tillfälliga moduler där elevantalet inte förväntas minska och är trångbodda behöver bygga ut istället för tillfälliga moduler, som i dagsläget har haft en tendens till att bli permanenta.

Arvikapartiet vill ha ett långsiktigt perspektiv på utbudet av antalet skol- och förskoleplatser i relation till elevkullarnas storlek.

Förstatligande av skolan

Arvikapartiet är inte emot att skolan åter förstatligas eftersom professionen, lärarna, tror mer på staten. I en färsk medlemsundersökning som Lärarförbundet genomfört svarar åtta av tio lärare att de tror att likvärdigheten skulle bli bättre med staten som huvudansvarig för skolväsendet. Drygt sex av tio anser att såväl lärares arbetsmiljö som läraryrkets status skulle förbättras om staten tog över. Kommuner har under åratal sparat på skola och utbildning. En ökad arbetsbelastning och mindre tid att förbereda lektionerna har blivit vardag för lärarna. Läromedel köps inte in, på vissa ställen tvingas lärare trycka ut kopior från böcker till lektionerna. Många föräldrar är de som vittnat om att elever med behov av särskilt stöd allt för sällan får det utan kamp. Lärarna anser, med rätta, att det i grunden borde vara orimligt att skolan ska konkurrera om resurserna med andra kommunala frågor. Därför anser de flesta lärare att skolan borde ses som en nationell angelägenhet och att staten tar över och återupprättar likvärdigheten. Vi i Arvikapartiet tror på lärarna och deras sätt att se på det så vi är för ett förstatligande av skolan om det skulle bli aktuellt.     

Sommarskola

Rättvisa, trygghet och solidaritet. Alla barn och ungdomar skall garanteras detta. Tryggheten består inte bara att känna trygghet i att man lever under trygga förhållanden utan också att man ges möjligheten till utveckling. Enligt FN:s barnkonvention artikel 6 har ett barn rätt att utvecklas och att göra det utifrån sina egna förutsättningar.

Forskning visar att barn och ungdomar mår allt sämre och att den psykiska ohälsan ökar. Detta kan visa sig bl.a. i att ungdomar med psykisk ohälsa får en ökad skolfrånvaro etc. Förutsättningar kanske inte finns i hemmiljön som gör att barnet kan hämta upp nödvändiga kunskaper i skolan och halkar då efter. Sommarskola blir då en möjlighet för dessa elever att försöka få underkända betyg godkända.

I många kommuner i Sverige finns en sommarskola. Dock inte i Arvika. En sommarskola som ger dessa barn och ungdomar möjlighet att ta igen nödvändig kunskap och ges möjlighet att jobba ikapp det de missat under läsåret. Kunskapskraven höjs ständigt i samhället och så även i skolan.

Syftet med sommarskola är att elever som inte fått fullständiga betyg skall kunna få det för att till exempel komma in på gymnasiet. Att kunna erbjuda sommarskola ger ett hopp till dessa elever. Ungdomarna är vår framtid. Alla föds med olika förutsättningar, men det är samhällets skyldighet att se till så att alla har lika rättigheter. Solidariteten skall innefatta alla. Värdet skall ligga i att alla behandlas lika oavsett förutsättning. För rättvisan, tryggheten och solidariteten skall Arvika ha en sommarskola. Idag saknas det. Arvika-partiet vill att det skall vara lika för alla i skolan oavsett språk, begåvning, bakgrund, diagnos och/eller psykisk ohälsa.

Skapa nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU)

Det finns idag på flera orter två olika möjligheter för elever som vill kombinera studier med elitidrott på gymnasiet: riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). RIG har riksrekrytering (ex. i vår närhet är skidgymnasiet i Torsby) medan NIU har en lokal/regional antagning som skulle passa utmärkt i Arvika. Kombinationen elitidrott och utbildning har länge varit en viktig grund i vår svenska idrottsmodell. Ambitiösa idrottare ges på så sätt möjligheter att satsa helhjärtat på sin idrott och samtidigt kunna kombinera satsningen med utbildning. Elever på både RIG och NIU läser ett vanligt gymnasieprogram, med ämnet specialidrott som kan läsas upp till 700 poäng. Studierna är anpassade för att kunna träna och lära elitidrott på dagtid med instruktörer som har specialkunskaper inom de specifika idrottsgrenarna.

Arvika hade från mitten av 1990-talet och en tid framåt ett fotbollsgymnasium som var uppskattat och utvecklande. Det fanns då ett utbyte med bland annat fotbollsgymnasiet i Degerfors och vid flera tillfällen varje läsår fick eleverna träffas och spela matcher. Idag har vi flera gymnasieelever från Arvika som läser på andra orter för att kunna satsa på sin idrott. Flera av dessa skulle kanske stannat i Arvika om det hade funnits möjligheter att gå en idrottsutbildning lokalt.  

Erbjud skolskjuts till de elever som är i behov av det – oavsett skolform

Skolskjutsen är en förutsättning för att många barn och unga ska kunna ta sig till skolan. Speciellt i en landsbygdskommun som Arvika. Skolskjutsen arrangeras över hela landet och kan se ut på många olika sätt. Oavsett hur den är organiserad är det viktigt att den genomförs tryggt och säkert.  

Det är våra kommuner som har en skyldighet att anordna skolskjutsen. Arvika kommun har i sin policy vissa regler som ska uppfyllas för rätt till skolskjuts.

Skolskjuts bidrar till en levande landsbygd genom att människor kan bosätta sig var de vill. Skollagen reglerar rätten till skolskjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan i såväl allmän som fristående regi. Arvikapartiet vill att oavsett vilken skola inom Arvika kommun eleven väljer ska detta ge rätt till skolskjuts.

Arvikapartiet vill att elever ska kunna få skolskjuts även om avståndet är kortare än vad som står i kommunens reglemente. Funktionshinder, trafikförhållanden eller annan särskild omständighet kan göra att eleven behöver skolskjuts.

Ett bredare samarbete med Musikhögskolan Ingesund

Musikhögskolan Ingesund, (MHI) är en musikhögskola med anrik historia. Skolan grundades redan 1923 av Valdemar Dahlgren. Dahlgrens vision var att höja kvaliteten på musikutövandet i landsorten. MHI har många, långa samarbeten med en stor mängd aktörer i musikvärlden, och är en av Värmlands största konsertarrangörer. Musikhögskolan utbildar musiklärare och musiker för kulturlivet, grundskolan, gymnasiet och för musik- och kulturskolan. Här ges lärarutbildning i musik, musikproduktion, konstnärlig kandidat musiker och en rad fristående kurser inom musik och ljudsättning.

Ett bredare samarbete mellan Musikhögskolan Ingesund och kommunen anser Arvikapartiet är en viktig del i att kunna utvecklas och för att få hit flera kommuninvånare.

Landsbygdens skolor ska bevaras

Som en del av att ha en levande landbygd är landsbygdsskolor av vikt. Barn ska inte transporteras långa sträckor. Skolor ska finnas nära där barn och ungdomar bor. Ju yngre desto närmare. I de subcentran som idag finns i Arvika kommun och har skolor bör de bevaras så länge det bor barnfamiljer i närheten.

Vi kommer även verka för;

  • Arvikapartiet kommer verka för att Arvika Kommun ska främja att alla barn och elever får tillgång till en bra utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.
  • Arvikapartiet kommer verka för att Arvika Kommun och skolan ska jobba för nolltolerans mot kränkningar och mobbning.
  • Arvikapartiet kommer verka för att Arvika kommun ska jobba för att alla är lika värda i skolan oavsett kön, nationalitet och läggning.